Ärkebiskopens uppgifter

Ordet biskop kommer från grekiskans episkopos, som egentligen betyder tillsynsman. Från början var biskopen ledare för en lokalförsamling och senare chef för ett större område, ett stift. Till biskopens uppgifter hör att värna om kyrkans enhet och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i sitt stift.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är uppdelad i nio stift. Varje biskop leder förvaltningen och verksamheten i sitt eget stift och övervakar församlingarna och prästerna.

Biskopen övervakar i synnerhet att ordet predikas och sakramenten förvaltas korrekt. Biskopen viger präster, lektorer, diakoner och diakonissor till sina tjänster. Vid biskopsvisitationer i stiftets församlingar för biskopen bland annat förhandlingar med de förtroendevalda och anställda om församlingens verksamhet och framtidsplaner.

Ärkebiskopen (grek. arkhos, anförare) är ”den främste bland likar”. Ärkebiskopen är ordförande för flera viktiga gemensamma organ inom kyrkan, bland annat kyrkomötet, kyrkostyrelsen och biskopsmötet. Till uppgifterna hör att representera kyrkan hemma i Finland och utomlands och ansvara för kyrkans ekumeniska och internationella relationer. Ärkebiskopen är emellertid inte chef för de andra biskoparna och har ingen behörighet inom de övriga stiften.

Lokalt inom ärkestiftet fördelas biskopsansvaret och uppgifterna mellan två biskopar, ärkebiskopen och biskopen för Åbo ärkestift. Till ärkebiskopens ansvarsområde hör Åbo prosteri som består av nio församlingar. De övriga 42 församlingarna hör till den andra biskopens, biskopen i Åbo ärkestifts, primära ansvarsområde. Det är också den biskopen som leder domkapitlet och dess verksamhet.